Lördagen blev en lugn dag med filmhäng, McDonald’s gratis hemleverans till hela vandrarhemmet, kvällspizza och lördagsmarknad. På söndagen var det andra bullar (…) tidig uppstigning med vattenflaska i hand. Färdigpackad, pigg och glad satte jag mig på en buss med två amerikanska tjejer i min ålder, en holländare i 40-årsåldern och ett franskt par i 30-årsåldern. Det blev en lång dag med totalt fem timmars vandring. På vägen stannade vi och badade i ett vackert vattenfall och åt lunch, dock blev det inte så mycket lunch för mig. Min största svaghet hundvalpar fanns nämligen vid vattenfallet och smala var de, så de fick en stor del av min lunch. Tyckte de behövde det mer. Vi var även på besök i en bergsby, där ingen kunde varken thai eller engelska. Istället för att lyssna på vår guide när han berättade om byn lekte vi med de underbart söta barnen istället och jag saknade syskonen. Vår guide var dock jätteduktig och berättade massa intressant om naturen, frukter, växter och kulturen. Vi stannade även vid en fladdermusgrotta, men stora mördarbin hade byggt bo vid ingången så vid kunde tyvärr inte gå in. På vägen hem blev vi vallade av en hund flera kilometer, vilket var hemskt sött. Han ledde oss en bit, stannade och väntade in varenda en, ledde oss, stannade och cirklade runt oss osv. Med ömma fötter och ben och med fyra tomma vattenflaskor åkte vi hem sen eftermiddag. Jag kände mig lugn och nöjd med livet på grund av den vackra och harmoniska djungelns inverkan. Dock var uppförsbackarna upp för två berg nära på att få mig att ge upp alltså. Shit, jag måste träna. Söndagkväll blev det först mexikanskt med Ben och en ny kille i vårt rum och sedan mys med de nya tjejerna i vårt rum och långa diskussioner om engelska vs. amerikanska och många, många skratt.

pussss