Tillfällig trygghet i form av svensk tjej - överlevnadsstrategi nummer 2

2013-03-06 @ 09:13:00

Efter att ha legat inne en hel dag och gråtit, kollat på TV-serier och käkat chips (strategi nummer 1) tog jag mig i kragen igår och bestämde lunch-träff med en svensk tjej jag träffade på bussen från flygplatsen som skulle till ungefär samma ställe som jag. Vi kände oss ungefär lika ensamma och vilsna båda två, då hennes bästa vän åkt hem i förtid och hon rest själv ett par veckor. Dock så åker hon hem till Sverige idag, men vi bestämde att träffas när jag pluggar i Uppsala om 1,5 år, för det är där hon bor! Anna heter hon, men vågar inte skriva så mycket mer då hennes föräldrar och vänner tror att hon är kvar i Thailands örike ett tag till, men hon ska överraska dem!

Vår lunch-träff övergick dock till en heldag full av shopping (mest tandkräm, schampo osv för min del. Sparar shoppingen till slutet av denna månad då jag ska skicka hem en låda med saker jag inte behöver i Kina), god mat, skratt och en del förvirring. Det är inte det lättaste att hålla koll på varandra i några av Sydostasiens största köpcentrum. Det jobbigaste, men mest komiska på dagen var nog när vi delade på oss och skulle mötas senare. Vi hade hört om ett café som skulle heta Coffe Store, men som hette Coffé world och inte alls låg på våning 7, 4 eller 5 som vi fick höra av olika personer. Problemet med mötesplatsen var att ingen av oss egentligen varit där innan så det slutade med att vi sprang omkring och letade efter varandra i typ 1,5 timme innan vi båda lyckades få tag på wifi på mer eller mindre jobbiga sätt och hitta varandra via facebook. Det är inte lätt när ingen har fungernadem mobil heller, men idag ska jag försöka få tag på ett kontantkort att använda här i nödfall. Har ju inte Hampus mobibl till utlåning längre. Måste berätta om matstället vi åt på också. En internationell food-court blev det. Lite dyr för och vara här, men det fick gå. Det var så himla fint och gott och mycket att välja på. Det var liksom en massa olika små kök/matstånd inklämda i en stor sal. När man gick in fick man ett kort som man drog på de ställen man handlade något. Matstånden representerade alla ett land + 1 dessert-stånd och 1 drickastånd exempelvis Mexiko, Grekland, Thailand, Kina, Indien, Italien, Mellanöstern(inget land men ah...) osv. och överallt låg tallrikar med alla rätter på som förhandstitt istället för menyer (så som jag tror det är typ överallt i Kina och Japan?) och allt såg såå gott ut. Jag hade dock ätit frukost ganska nyligen och kräsen som jag är körde jag en liten nachotallrik med ost, köttfärs och massa gräddfiiil (gräddfil är typ det godaste jag vet. Kan äta med sked.). Anna åt någon skum thailändsk nudel och kålrätt med kyckling. Det märks att industrin för märkeskopior är enorm och extremt proffesionell här, men eftersom jag inte bryr mig ett piss om märkeskläder bryr jag mig inte så mycket om kopiorna heller som faktiskt är ganska mycket dyrare än icke-märkena här.
 
Staden är ett enda stort kaos, även om folk är väldigt trevliga och extremt dåliga på engelska i allmänhet. Började ju dagen med en sovande taxichaufför, mindre trivsam upplevelse kallar jag det, men avslutade den med en mini-thaikurs och massa roliga barndomshistorier från världens härligaste chaffis.
 
Väl hemma på vandrarhemmet hade jag en lång pratstund med en amerikanska i mitt rum som pluggar i Japan (!) och sedan skypade jag med Kim äntligen och snackade med Hampus innan jag somnade lycklig över att min buss idag går sex på kvällen och inte på morgonen som jag trodde.
 
Vandrarhemmet är förövrigt underbart här! AC och fläkt, billigt, god, stor frukost som ingår, gratis flaskvatten varje dag, bra säkerthet, asfina lagom små rum, trevlig stämning och fräscha badrum. Ikväll blir det 11 timmars bussresa hela natten norrut till Chiang Mai som ska vara de äventyrliga backpackarnas stad. Vet inte hur bra jag passar in i den kategorin, men ska man resa själv och vara tuff kan man likagärna dra på ordentligt. Kanske håller mig till djungelpromenaderna dock. Värderar mitt liv högre än bungy jump och forsränning :) Där stannar jag ett par dagar och besöker eventuellt någon liten bergsby där det bor ett häftigt bergsfolk varav vissa inte ens kan thailändska och få se lite annorlunda delar av Thailand och dess kultur. Blir gött med lite svalare väder också.
 
puss på er!
PS. sorry för suddiga bilder min kamera har varit lite knepig...
 
 

Postat av: mammsi

Jag hade inte vart speciellt kaxig heller första dan ensam-ensam på andra sidan jorden.
Känns säkert bättre för varje dag som går emot nya äventyr (:
<3

2013-03-06 @ 16:22:53
Postat av: mammsi igen

Jag körde fel på andra sidan motorvägen (500 meter från hotellet) när jag skulle köra bil ensam första gången i USA. Då stannade jag å grät en stund vid vägkanten, innan jag ryckte upp mej å ringde Martin för hjälp att komma upp på vägen igen. Det slutade med att jag hämtade han på hotellet så jag skulle komma rätt.
Nästa gång när jag verkligen var ensam-ensam i USA körde jag själv mellan delstater, flygplatser och städer utan bekymmer!
Alltså hade jag växt (:
Älskar dej sötnos <3

Svar: Haha så sorgliga är vi! Men det känns redan bättre så att! Älskar dig oxå <3
None None

2013-03-06 @ 16:27:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0